Vattenkraftbolaget bygger Vattenkraftverk

Här kan ni följa oss under ett bygge sommaren 2012.

Vi kommer att veckovis uppdatera sidan. Tuben är en 1400mm tub.

Turbinen är en full kaplan 750mm.

 

 

Bilden visar stationen i CAD så som vi förväntar oss att det skall se ut under slutet av sommaren.

Halva stationen kommer att stå under jord. Hela sugröret och två tredjedelar av tryckskåpet gjuts in.

Lite uppdaterings info:


Erfarenheter från testanläggningen.
Anläggningen har nu körts över 8000 timmmar, vi har verifierat en förbättring av produktionen på över 65% mot tidigare anläggning. Stationens intag är ännu inte ombyggt. Intaget har alltid haft problem med att vi drar ner luft i tuben vid höga pådrag vilket gör att tuben blir trång och vi tappar fallhöjd och därmed tryck i turbinen. Arbetet med nytt intag kommer troligen  inte att göras under nästa sommar pga stor orderingång.


2013-05-08

Verkningsgrad

Turbinen har nu producerat 2800 timmar och vi har även mätt upp verkningsgraden i anläggningen. Verkningsgraden för hela anläggningen ligger på ca 86% vid 9m fallhöjd. Räknar vi bort generatorns verkningsgradsförlust på 5% till detta lägger vi även in förluster på 2%eller 0,2m fallhöjd för intag, galler, tub (135 m) och drivvattenventil. Totalt räknas 7% bort från anläggningsverkningsgraden. Med ovan beräkning get det vår turbin en verkningsgrad på ca 92% vilket vi förväntat oss och är nöjda med. Vid 15% av maxflöde har vår turbin en verkningsgrad över 83%. Nu återstår att göra en oberoende uppmätning av verkningsgradsmätning för att verifiera våra resultat. Den typ av mätning vi samt andra branschen gör har en noggrannhet på +-1,5% vilket vi tycker är tillräkligt bra för att verifiera prestanda.

 

 

2013-05-08

Bilder från insidan av stationen.

Golvet är gjort av träplank som lätt kan tas bort om generatorn behöver lyftas åt sidan eller tas ut från stationen.

Ovan planken ligger en turfmatta för att samla upp skräp. Turfmattan kan lätt tas ut för att spolas av.

 

Kvarstår målning som kommer slutföras då stationen är färdigtestad. Vi kommer troligen att ta isär maskinen framöver för att gå igenom den för att se om allt ser ut som vi förväntar oss efter ett års drift.

2013-05-08

Som synes är fortfarande lite ställning kvar för att vi ska göra en sista strykning av färg och vindskivor.

2013-05-08

Nedre vattenyta vid 112 KW.

Bilden visar två bilder från styrsystemet. Notera gärna översiktsbilden där man kan se flödet till vattenlagret samt
vibrationsvakten. Dessa två sensorer larmar om vibrationer eller flöde till lager skulle förändras utanför angivna gränsvärden. Sensorerna kan även stoppa anläggningen om en gräns överskrides. 


Flödesmätningen till lagret är möjligt tack vare vår separata matning av vatten till vattenlagret som även möjliggör filtrering av vatten till vattenlagret, i många maskiner kan vattenlagrets kanaler sättas igen av skräp, vilket innebär att lagret slits ut och ger skador på löphjul lager och löphjulskammare. Med vår lösning ser man snabbt att något är fel och åtgärd kan göras innan det är försent.

 

Vibrationsvakten larmar för ev lagerfel, is eller annat skräp som styr flödet i turbinen.

Förutom flödesmätning och vibrationsmätning så kan även larm/stopp för temperaturer ställas in.

 

Dessa sensorer gör att du tryggt kan köra anläggningen under lång tid utan tillsyn. Som komplement till givarna har vi även en webkamera som gör det möjligt att övervaka stationen visuellt.

2012-11-13

 

Generatorn vänds

2012-10-13

 

Installation av generator

2012-09-26

 

Turbinaxeln lyfts in, bredvid min far Lars-Erik står hydraulalggregatet.I bakrunden jobar Jan med stationsbygget.

2012-09-23

Styrskåpet på Plats

2012-09-23

Turbintak med reglerring och thordonlager.

I veckan påbörjas montaget av turbintak samt turbinaxel med löphjulsnav.

2012-09-10

Pågående slutmontage av turbinaxel.

Axeln har två hylsor som gör att vid ev lagerproblem så kan hylsan svarvas nerl 1,5mm alt byts hela hylsan ut.

Övre hylsan tätar mot en glandtätning den nedre lagrar mot thordonlagret.

Balansering avklarad.

 

Vi balanserar alltid våra maskiner för att säkerställa jämn och fin gång utan vibrationer.

2012-09-23

2012-09-21

Bilder från tubanslutningen

 

2012-09-18

Golvet rivs ut för turbininstallation

20120906

Klädsel vid kapning av vattentub.

 

20120906

Traversbalken sitter insvetsad.

2012-09-01

Väggarna börjar komma på plats, Vi använder byggelement. Vill man kan man serare välja att spika på en träfasad,måla eller bara ha den färg elementen har från början. På måndag börjar montage ställning därefter monteras takstolar.

2012-08-30

Slutmontage av löphjul pågår. På bilden syns en vevarm. Alla vattenförande delar tillverkas i rostfritt eller Al-brons.

Skovlarna är slipade och har lika vikt. Nästa vecka skickas löphjulet på balansering.

 

 

2012-08-23

Efter att tuben provtryckts med vatten så gjuter vi igen väggen där ventilen sitter med ett svällband i betongskarven samt mellan stål & betong.

2012-08-23

Väggarna gjutna och driv-vattenventilen samt tubanslutning på plats

2012-08-17

Mycket tid har under de senaste veckorna lagts på fundament under huset för tuben samt på formning av väggar.

Vi har nu även gjutit betong inne i maskinen under nedre stagringen för att ha en stabil grund åt ledskenekammare och sugrör.

 

I formen har vi även satt balk som väggarna på huset sitter i. I detta fall har vi valt byggelent som kommer att ställas upp i två våningar a 1,2m. Vi har även satt upp stålbalk som skall bära taket samt den traversbalk som vi lyfter in generator och turbinaxel med.

 

2012-07-28

Då var stativet på plats med ett lod. Vi placerar oss i centrum genom att använda ledskenornas tappar och ett snöre.

Sista justeringen av Bärlagret går att göra i det lagerfäste som finns på stativet (ej med på denna bild).

 

Efter inmätningen skruvar vi på fötterna till höger i bild, dessa fötter svetsas in i armeringen och gjuts in i den färdiga plattan. 

2012-07-23

2012-07-20

Då var ingjutningen klar. Återstår nu att fylla upp material för att lägga betongplattan för stationen på.

 

Vattenytan ligger ca 15 cm under betongen på bilden.

En full kaplan turbin ger mycket fina maxprestanda om turbinens flöde kan utnyttjas fullt ut utan att kavitationsproblem uppstår.

Vi placerar löphjulet 0,2m över vattenytan vilket är ett läge som med god marginal klarar kavitationsproblemen i detta fall.

 

Generellt gäller att vid 10m fallhöjd bör löphjulet sättas i vattenytan för att utnyttja en 4-bladig turbins fulla prestanda. Vissa 4-bladiga turbiner kan ha lägre enhetsvarvtal ner mot 135rpm vilket ger ca 0,5m högre löphjulshöjd vid samma enhetsflöde. Kavitation uppstår endast då man går mot maxflöden i turbinen, problem kan därför alltid åtgärdas genom lägre pådrag. Tyvärr ger lägre maxpådrag även lägre maxeffekt.

 

Mer teori kring vattenturbiner kommer i framtiden under en flik som vi kommer att kalla turbinskolan.

 

2012-07-09
Tuben transporteras för montage från andra sidan huset.

Tuben innehåller fibrer som inte skall vara i lungorna, använd därför en gasmask med partikelfilter. Det finns ingen anledning att utsätta sig för risker som går att undvika. Sätt 15 min 2ggr i veckan på riskanalys av kommande arbetsmoment så undviker ni många problem med personsäkerheten. 

Fästen utformas i det gamla sugröret för att hålla tuben i rätt pos under formsättning.

Bilden visar de gamla sugrören som även är en viktig orsak till den mycket låga verkningsgraden i de gamla maskinerna.

Det var först under 50-talet som man började hitta rätt utformning av sugrör i de större kraftverken. Många stationer kan få en betydligt högre effekt om sugrören är rätt utformade. Många menar att en gammal francis inte har så mycket sämre prestanda än en nytillverkad kaplan men det stämmer inte.  Vissa äldre maskiner kan vara rätt gjorda för den fallhöjd de ligger på men i många fall så är de fel dimensionerade och sugrören är sällan rätt utformade. Detta tillsammans med en slitage gör att en ny station ofta ger mer än 50% högre produktion. 

2012-07-06

Då sitter turbinen på plats. Turbinens anslutning mot sugröret tigsvetsas för att få en perfekt fog. Därefter gjuts plåtspiralen in och vårt rostfria tryckskåp fungerar som gjutform.

Plåtspiral med ledskenekammare placeras på sugröret.

 

På bilden syns tuben där vi dragit den genom det gamla utloppet från stationen.

Fundamentet före montage av spiral med ledskenekammare.

 

2012-06-26

Besök i verkstan.

Turbinens tryckskåp och ledskenor monterade, återstår svetsning av luckor.

 

2012-06-18

Då börjar sugrörets form att bli klar. U-balkarna på sidan gör det möjligt att stänga av vatten från nedströmssidan om inspektion av sugröret krävs. 


I bakrunden ses även tuben som lagts in i utloppet från den gamla stationen. 

Efter Gjutning Efter Gjutning

2012-06-13

Dags att gjuta första steget bottenplatta.


Innan arbetet påbörjas skall det göras en riskanalys av arbetsplatsen. En riskanalys (arbetsmiljöplan) är även ett juridiskt krav idag för att undvika olyckor på arbetsplatsen. Vid vår riskanalys fann vi några åtgärder. På bilden syns två av dem. Vi körde fram ett par lastbilslass med grovsten och la i dikena som drenerar vattnet för att inte riskera större ras av lera.

Vi byggde även en ramp med ledstång för att undvika fallolyckor då man går upp och ner i gropen med verktyg i händerna.

2012-06-11

 

Första bottenplattan färdigarmerad och formsatt.

Det rostfria sugrörets krök lyfts ner för att svetsas in mot förankrade balkar i armeringen.


Sugröret kompletteras efter montaget med extra armering.


2012-06-05

 

Bilden visar markarbetet med den färdiga bädden som vi gjuter plattan för stationen på. I detta fall är fallhöjden ca 9,2m. Viktigt vid byggnationen är att få till en stabil grund att lägga plattan på. Genom att göra diken som dränerar grunläggningen från grundvatten, har vi skapat en torr och stabil grund att gjuta stationens platta på. När gjutningen är klar och massorna återfylls kan pumparna tas bort trycket från byggnaden och marktrycket gör att grundläggningen står stabilt.